Den INFLAMMATORISKA MATEN.
Mat som kan driva inflammationer.
Det talas mycket om att vi ska äta antiinflammatoriskt men vilka livsmedel är det som avses ?
Det brukar också talas om att vi ska byta ut och lägga till saker istället för att utesluta, vilket absolut är toppen. Här tänkte jag dock göra tvärt om och istället utgå ifrån kost som kan driva inflammationer. Detta för att besvara frågan “Varför”? Förklara varför den inflammatoriska maten bör uteslutas…
Se inte allt som förbud men reflektera gärna över dina val.
Det finns mycket vi stoppar i oss som kan driva inflammationer, här har du några som sticker ut lite extra. Kort sammanfattat.
Socker, stärkelse och många kalorier. Snabba kolhydrater leder till blodsockerstegring. Återkommande blodsockertoppar driver insulin och insulinresistens, vilket i förlängningen kan leda till kroniska inflammationer. Övervikt uppstår ofta i sammanhanget (insulinresistens) och övervikten i sig kan driva inflammationer.
Vegetabiliska oljor. Det finns två viktiga familjer fettsyror som ger kroppen förutsättning för att påverka inflammationer. Omega 3 och Omega 6 och det är Omega 6 som är den inflammationsdrivande i för stor mängd. För att möta behöver vi balansera med Omega 3. Notera dock att vi behöver Omega 6 men balansen är viktig. Omega 3 finns tex i fet fisk men kan vara svårt att få i sin tillräckligt. Därför rekommenderas ibland Omega 3 som tillskott. Omega 6 finns framförallt i processade vegetabiliska oljor.
Spannmål och gluten. Spannmål är frön från gräsväxter som används till mat. Vete, råg, korn, havre mm. Spannmål i sig innehåller näringsämnen men kanske inte i den utsträckningen att de kan anses som jätte näringsrika. Före jordbruket för ca 10 000 år sedan tros människan ha ätit vilda sorter av spannmål (vildhavre och vildris). Idag intas en mängd helt andra typer. Spannmålen blandas också ofta upp med socker, industrifetter, växtoljor och annat som har en negativ påverkan på oss. Så rent evolutionärt bör spannmål uteslutas till stor del för optimal hälsa. Reflektera gärna över hur du mår av spannmål. Spannmål innehåller också fytinsyra som kan minska upptag av vissa mineraler. Fermentering kan göra spannmål “bättre” (bla fytinsyraeffekten). Surdegsbröd kan därför vara att föredra. Ser vi till gluten är det många reagerar men vi ska inte glömma bort att man även kan vara känslig mot andra spannmål. Vad gäller glutenintolerans (celiaki) är det en autoimmuna tarmåkomma och i det fallet behöver gluten uteslutas helt och hållet.
Mejeriprodukter. Beträffande mejeriprodukter så kan vi även här se evolutionärt. För 10 000 år sedan konsumerade inte människan mejeriprodukter i någon större omfattning. Mjölk är varje djurarts optimala näringsdryck de närmaste åren efter födseln. Bidrar till optimal tillväxt, immunförsvar, tarmflora mm. Studier av ursprungsbefolkningar visar att mammor ammar upp till 3-4 år och därefter ska annan energi ersätta mjölken. Idag är ca 70 % av världens befolkning laktosintoleranta, vilken innebär att man inte har förmågan att tillverka enzymet laktas som bryter ned mjölksockret. Ses främst i Asien och Afrika. I västvärlden har vi i större utsträckning detta enzym, men även om vi kan bryta ned mjölksockret är detta inte alltid hälsosamt. I mjölksocker finns både glukos och galaktos och vi vet redan att för mycket socker kan driva inflammationer. Vidare – hur ska vi se på det feta i mjölken? Länge har vi varit fetträdda men fet mjölk från ekologisk produktion har en bra kvot av Omega3/Omega6. Så den feta mjölken från bra källor är inte så tokig. Vi har också mjölkprotein (vassle och kasein) som kan ge inflammatoriska och allergiska reaktioner. Så slutsatsen av ovan. Hur vi tål mejeriprodukter är väldigt individuellt. De mejeriprodukter som verkar ha minst negativa effekter är de som innehåller stor andel mjölkfett, exempelvis smör, grädde och ghee. Notera också att mjölkprotein har en god effekt på muskler men är också bra på att förhindra en viktnedgång.
Det finns mycket att säga om inflammationer och detta var några delar. Bra att ha med sig är att vi generellt blir känsligare ju äldre vi blir, vilket jag tror att många (inklusive jag själv) kan känna av. Våra kroppar blir trögare. Som kvinna mitt i livet kan låggradiga inflammationer i kroppen också påverka hur du mår i livsfasen klimakteriet. Många mår mycket bättre genom att vara försiktig med det som driver inflammationer. Det finns också studier på att vi kan påverka autoimmuna sjukdomar till det bättre genom att göra bättre val.