Vad är FUNKTIONSMEDICIN?

Bildkälla: Funktionsmedicinska institutet.

Hur definierar man funktionsmedicin? Vad är skillnaden jämfört med traditionell vård?

Inom funktionsmedicinen försöker man ta reda på de underliggande orsakerna till ohälsa och sjukdom för att därefter om möjligt åtgärda och försöka förebygga framtida besvär. Man ställer sig frågan varför det är som det är. Sätter alltså inte bara på ett "plåster" och låter det sedan stanna med det. 

Om du går till vårdcentralen med ett eller flera symtom kommer läkaren att ställa diagnos för att ge rätt behandling. Behandlingen blir ofta en medicin som förhoppningsvis kan dämpa eller lindra symtomen.

Exempelvis: Blodtrycksmedicin sänker ditt blodtryck, insulin sänker ditt blodsocker, antiinflammatoriska tabletter dämpar smärta och inflammation och kortisonsalva lindrar eksem.

Men vad händer om du tar bort medicinen? Återkommer symtomen? Har du åtgärdat grundorsaken till att du fick besvären? De flesta läkemedel får nog anses vara mer ”plåster” som dämpar eller trycker ned symtom istället för att bota.

Symtom är oftast en reaktion på ett eller flera underliggande problem. Kan identifiering göras av det underliggande ger det en bättre möjlighet till en framgångsrik och hållbar behandling. Ibland behövs det då kanske inga eller betydligt färre läkemedel.

Inom funktionsmedicin frågar vi t.ex: Varför har du högt blodtryck? Varför har du fått höga blodsockervärden? Varför har du diffus muskelsmärta, ledvärk, trötthet, övervikt, ångest, depression, eksem, astma etc?

Att ta reda på underliggande orsaker innebär självklart också för en läkare att få möjlighet till ett helhetsperspektiv på patienten, inklusive grundlig historik, undersökning och provtagning. Tyvärr har den traditionella vården inte tiden att grundläggande följa upp och se till helheten.

Inom funktionsmedicin ser vi patienten som en helhet och inte som enskilda organ eller kroppsdelar. Vi har ofta också mer tid för varje patient.